För exakt ett år sedan 2010, åkte Team R/T till England o kollade på dragracing.

Vi ville åka till "podden" för att just den banan utstrålar nåt speciellt, kanske är

det den hängivna kunniga engelska publiken, eller den anrika banan o dess kulturberikade

facilitet eller kan det vara så enkelt att man känner kämparandan o närvaron av de

alierade som under 2a världskriget såg till att bekämpa ondskan som spred sig i europa.

Oavsett vilket, så togs i samma sekund vi satte fötterna i Prostock depån på podden,

ett beslut. Ett beslut som många skulle kalla för dumdristigt, men vi är ett fåtal i

Europa, som tagit detta beslut. Att följa en livsdröm och göra det man längst in i

hjärtat vill göra kräver självkontroll, diciplin, mentorer, finnansiärer samt ett jävlar

anamma. Det som började som dumdristigt, har nu blivit en bedrift. Vi åker hem från

Santa pod raceway hösten 2011, med en pokal som medelar att vi är nr 3, in FIA European

Dragracing Championship, Prostock, 2011.

Glädjen är stor, men tyvärr kortvarig. För redan nu är planeringen igång med säsong 2012.

Det finns inte tid att blicka bakåt, för framtiden är ju redan här. Vad kan vi ändra,

vad skall det investeras i, vilka sponsorer stöttar oss....Frågorna är många, och under

den närmaste tiden kommer vi att jobba med detta. En sak är säkert, vi ser fram emot att

slåss i nästa års championship, Vi ser fram emot att möta dem bästa i europa, och ge dem

allt motstånd vi kan frambringa. Mopar are here to stay.

Tävlingen då, Vad hände undrar ni...

Vi kan lugnt säga att vi blev tagna på sängen. Vi hade fått höra från många håll att

santa pod är den bästa banan, och att det är där man kör dem snabba tiderna. Inget kunde

vara mer osant just denna gång. Dem hade ett par veckor innan tävlingen asfalterat om

startplattan, med katastrofalt resultat som följd. Många av dem bästa hade stora problem

at hitta inställningar på bilen för att komma av den såphala banan som sedan övergick i

den utmärkta gamla delen av banan. dessa inställningar visade siog svåra att hitta, och

resultatet av det man gjorde blev varierande.

Vi gick dock ut starkt i 1a kvalrundan, drämde till med 6,77s 203,5 miles/h, detta skulle

ha blivit den näst snabbaste tiden i Prostock under hela helgen, men vi diskades sorligt

nog. Vi missade lite i kommunikationen så när Thomas var inne i pre-stage, rörde en av

teamet wheeliebarsen, vilket resulterar i en "Ready line violation" Och det i sin tur

genererar att den rundan stryks.

Kvalrunda 2, gick inte alls, banan som vi kört 6,77s på fm, fanns inte kvar nu på em.

Skakade däck och fick släppa av. Efter denna runda är vi ännu inte inkvalade. Pressen i

teamet ökar, och vi river ner hela bilen för att söka efter fel, fel som man inte vet om

att man har förrän man hittar dem. Men inget relevant hittas.

Kvalrunda 3 ger oss hoppet tillbaka, efter en pressad nattskruvning är vi iallafall

inkvalade. Körde mot Jimma och ännu en anledning att fira är att vi tog honom. Vi hade

bättre reaktion, något sämre 60 fot, bättre 330fot och vi  var först över mål på 6,82s

203,39 miles/h mot Jimmas 6,83s 203,37 miles/h. Vi är nu kval4a, men detta skall vi

försöka ändra i den sista kvalsvängen ikväll.

Kvalrunda 4.
Nu har vi ändrat en hel del på bilen, vi anser att vi måste gå en annan väg om vi skall

kunna köra snabbare än det vi gör nu. Frågan är om det hjälper. Frågan är oxå hur banan

utvecklats. Resultatet blir nedslående, Vi  kommer inte  ens av startlinjen, så halt är

det där ute. Maskinen når 10300rpm på 0,1 sekund o däcken spinner hejdlöst, bara att

släppa av och rulla imål med svansen mellan benen. På kvällen går vi igenom olika

strategier, men vi bestämmer att gå safe, så bilen ställs tillbaka. samt får sin

sedvanliga genomgång, oljebyte, ventilfjädrar byts, växellådan kollas,  bakaxelklumpen

ses över. Trots att vi har mycket att  göra så blir det sängdags relativt tidigt, så

2400 somnar vi in.

Söndag bjuder på bra väder, 1a eliminering blir mot Nixxon. Vi har banval så vi väljer

den lite bättre vä linen, men hur bra är den...kommer vi att komma av startlinjen...

Vi drar iväg, o Nixxon har en bättre reaktionstid vilket genererar honom en vinst, han

är 1,5 hundradelar av en sekund före över mål, trots att vi kör både snabbare tid, o

högre hastighet. Ibland avgörs allt på granen. Den som har snabbast reaktionstid har

en enorm fördel, och denna gången var det Nixxon. Vi gratulerar honom till vinsten,

sen är det bara att börja packa.

Det slutar med Nixxon vs Callin i finalen och Nixxon tar hem vinsten. Det är han

välförtjänt av för han har haft en tung säsong med många skadade motorer. Denna vinsten

för Nixxon resulterade även i att han tog sig förbi oss och blev 2a i mästerskapet.

Jimma nr 1, och sist men inte minst Team R/T på 3e plats. Söndag kväll är det en bankett

med mästerskapets prisutdelning, mat o rocknroll. Mycket angenämt att umgås med andra

team iklädd civila kläder.

Nu börjar resan hem. Roffe och Thomas kör bussen till immingham, medan resterande team

tar fllyget. 2 dagar senare står dodgen åter i verkstaden. Tack alla som var närvarande,

för en underbar racehelg. Och tack till alla som varit med och gjort 2011 till året där

mopar gav gambia motors en rak höger. Nästa år skall vi sänka dem på KO ;)

Mvh
Team R/T
Pro 3

Rock'n'roll!!!